Gå före i klimat- och energiomställningen

Därför är också klimatomställningen en fråga i flera av prioriteringarna i strategin. Klimat- och energiomställningen är en möjlighet som kan stärka konkurrenskraften i det gotländska näringslivet. Utgångspunkterna är att arbetet ska leda till en snabb minskning av klimatpåverkande utsläpp, ökad andel förnybar energi, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion med minskad klimatpåverkan.

Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med välfärd och hållbar tillväxt. Koldioxidbudget ska användas som ett verktyg inom regionen för att nå de utsläppsminskningar som behövs för att gå före och nå klimatmålen. Offentliga upphandlingar kommer att vara ett viktigt verktyg, liksom kommunikation och forskning för att visa möjliga utvecklingsvägar.

En ökad lokal produktion av el, värme och drivmedel från förnybar energi gör att värden i energibranschen stannar i den lokala ekonomin samt ger en tryggare energiförsörjning. En förutsättning för ett robust system är att goda förbindelser finns till energimarknader utanför Gotland, som möjliggör såväl import som export av energi vid behov.

Kalk- och cementindustrin (mineralindustri exklusive metaller) på Gotland svarar för större delen av energianvändningen och merparten av koldioxidutsläppen. Förutsättningarna att få ned industrins energirelaterade utsläpp påverkas av tillgången till förnybar energi. Kalk- och cementindustrin har också stora processutsläpp från själva råvaran, därför bedöms koldioxidavskiljning och lagring vara en nödvändig teknisk utveckling för att tillsammans med andra åtgärder klara klimatmålen. För att möjliggöra den industriella klimatomställningen krävs stora investeringar i själva industrin, men även i samhällets infrastruktur för att säkerställa en trygg elförsörjning av förnybar energi. Att utveckla den kapaciteten kommer att behöva såväl teknisk och regulatorisk utveckling som investeringsförmåga och samhandling. En förbättrad fastlandsanslutning behövs liksom en ökad andel förnybart producerad el på Gotland.

Utöver kalk- och cementindustrin är de klimatpåverkande utsläppen från hushåll och näringsliv på Gotland höga i förhållande till antalet invånare. De största fossila utsläppen kommer från transporter och arbetsmaskiner, där sjöfartens och personbilarnas utsläpp är störst. Från markanvändning och djurhållning inom de gröna näringarna sker betydande utsläpp av metan och lustgas, men jord och skog ger också en betydande inlagring av kol.

I Energimyndighetens färdplan för Gotland som ett pilotområde för ett hållbart energisystem på Gotland ligger fokus på lokal förankring, kapacitet för omställning av energisystemet, flexibelt och robust energisystem, utveckla en lokal marknad för flexibilitet, trygg energiförsörjning och beredskapsfrågor.

Att öka energieffektiviteten och minska energianvändningen är därför en viktig del i energi- och klimatomställningen. För enskilda hushåll är det angeläget att minska energianvändningen för boende och transporter. Inom näringslivet motiveras energieffektivisering ofta på rent ekonomiska grunder.

Det finns ett stort engagemang för klimat- och miljöfrågor hos invånare på ön, många företag ligger långt framme liksom universitetet och det finns många utvecklingsinitiativ som kan bidra i omställningen. Våra val som enskilda konsumenter har stor betydelse. Att välja rätt är inte alltid så lätt. Klimat- och energifrågorna är komplexa och för enskilda hushåll handlar valen ofta om rätt stora pengar över en längre tid. Folkbildning och tillgång till rådgivning är därför viktigt.

Längre perioder av höga temperaturer påverkar hälsan, särskilt hos äldre och personer med kroniska sjukdomar. Uppvärmningen får även konsekvenser för jord- och skogsbruk och ekosystem, till exempel ökar risken för torka, bränder och vattenbrist. Basnäringarna inom mat och livsmedel och besöksnäringen kan möta många svårigheter i ett förändrat klimat.

Samhället måste ta höjd för snabbare klimatförändringar än de vi ser idag och kunna klara extrema situationer. I såväl befintlig som tillkommande bebyggelse och infrastruktur behöver hänsyn tas till ett förändrat klimat. Genom klimatanpassad markanvändning, bebyggelse, trafikinfrastruktur, vatten- och energiförsörjning och grönstruktur kan både samhällets klimatpåverkan och sårbarhet minska. Inom sjukvård, vård och omsorg behövs beredskap för att kunna hantera värmeböljor och andra väderrelaterade händelser som följer av klimatförändringarna.