Gotländska utgångspunkter

Andelen av befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas minska. Gotland är en av de regioner i landet där andelen över 80 år förväntas vara högst år 2030. De äldre är aktiva i samhälls-, närings- och föreningslivet allt längre upp i åldrarna och en viktig resurs i samhället. När andelen i yrkesaktiv ålder minskar förstärks bristen på arbetskraft. En fjärdedel av arbetsgivarna i det gotländska näringslivet upplever det redan idag svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Inom många offentliga verksamheter är bristsituationen ännu större. Befolkningsutvecklingen förstärker efterfrågan av välfärdstjänster, då ökningen av antalet unga och äldre höjer behoven av hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola.

En viktig förutsättning för att befolkningen ska växa är inflyttning från andra delar av Sverige och från andra länder. Även om invandringen till Sverige minskat sedan 2016, utgör den en övervägande del av hela landets befolkningsökning. En väl fungerande integration är av största vikt för att ta tillvara den resurs som människor från andra länder utgör. Gotlands befolkningsutveckling stärks därtill om Gotland uppfattas som en attraktiv plats att bo, verka och leva på året om. Att få fler unga vuxna att stanna kvar och bilda familj på Gotland stärker också den långsiktiga befolkningsutvecklingen och knyter an till de karriärmöjligheter och livsvillkor som erbjuds.

Visby är öns dominerande tätort, såväl ifråga om storlek med 25 000 invånare som när det gäller arbetstillfällen, infrastruktur, handel och service. Nära 60 procent av gotlänningarna bor utanför Visby, varav cirka 13 000 i de övriga tätorterna och 23 000 på landsbygden. Tillgängligheten till kommersiell och offentlig service är god, tack vare korta avstånd och en väl utbyggd digital infrastruktur.
För Gotlands del innebär urbanisering utmaningar i form av en allt högre andel äldre på de gotländska landsbygderna. Delar av de gotländska bygderna har en sjunkande andel permanentboende och en ökande andel deltidsboende. En låg andel permanentboende är i vissa områden en utmaning för underlaget för kommersiell och offentlig service. Samtidigt ger deltidsboende, som många gånger bor stora delar av året på ön, ett positivt bidrag till den gotländska ekonomin och samhället.

Gotland har också en ekonomi och en interaktion med omvärlden som måste ges förutsättningar att utvecklas. Behovet av en grön omställning innebär möjligheter att skapa nya, hållbara produktionssystem och konsumtionsmönster. Allt fler aktörer – investerare, offentliga stödsystem, producenter och konsumenter – skiftar fokus mot mer klimat- och miljösmarta tjänster och produkter. Lagstiftning, styrmedel och konsumenternas efterfrågan driver mot en grön omställning.

Det finns en stor potential i Gotlands goda förhållanden för lokal förnybar elproduktion från sol och vind samt resurser för biobränslen, hållbara byggmaterial och lokalproducerad mat från de gröna näringarna. De korta avstånden underlättar en elektrifiering av transporter på ön, där bilberoendet idag är påtagligt.

För att begränsa effekterna av klimatförändringarna behövs snabba åtgärder för att minska utsläppen inom en rad olika samhällssektorer och näringar. Kalk- och cementindustrin (mineralindustri exklusive metaller) dominerar ifråga om klimatpåverkande utsläpp på Gotland. Cementfabriken i Slite utgör idag det tredje största punktutsläppet av koldioxid i Sverige och är samtidigt en av Europas största och modernaste cementfabriker. En omställning till koldioxidneutral cementproduktion är av största vikt och ett prioriterat område.

För att klara omställningen behöver Gotlands elnät förstärkas och byggas ut. En stabil energiförsörjning med en tillräcklig överföringskapacitet är, liksom tids- och kostnadseffektiva transporter, förutsättningar för Gotlands konkurrenskraft, men el och drivmedel behöver ställas om till fossilfritt och förnybart. Samtidigt måste klimatanpassning ske för att möta de förändringarna som ändå sker i allt snabbare takt.

Vattenförsörjningen är avgörande för hela samhällsutvecklingen, men tillgången till vatten av god kvalitet är sårbar och grundvattnet känsligt för föroreningar. Bara två av totalt 16 nationella miljökvalitetsmål bedöms vara på väg att uppnås på Gotland, Frisk luft och Bara naturlig försurning. För flera av målen är det oroväckande att utvecklingen inte går snabbare, den är dock densamma över hela Sverige.

Hälsan påverkas av livsvillkor och levnadsvanor och hälsoläget visar på skillnader i samhället mellan olika grupper. De allra flesta på Gotland upplever sin hälsa som god eller någorlunda god, men det finns skillnader i hälsa, mellan könen och mellan socio-ekonomiska grupper.

Den psykiska ohälsan ökar, med fler sjukskrivningar på grund av oro, stress och ångest. Många gotlänningar i alla åldrar har, liksom i riket, levnadsvanor som inte främjar hälsa. Cirka 60 procent av männen och 50 procent av kvinnorna har fetma eller övervikt, var tionde person röker, var tredje person rör sig för lite och var femte man och var tionde kvinna har riskbruk av alkohol. Motsvarande oroande tendens ses hos unga.

Den gotländska arbetsmarknaden är könsuppdelad, där 50 procent av kvinnorna arbetar inom offentlig sektor och drygt 80 procent av männen i privat sektor. Utbildningsnivån, som påverkar såväl hälsa som förutsättningar på arbetsmarknaden, är lägre på Gotland än i andra regioner.

I jämförelse med andra kommuner är utbildningsnivån förhållandevis god. Det finns en stor potential i att höja utbildningsnivån genom både kortare och längre utbildning. En betydande andel unga personer saknar sysselsättning och finns varken i pågående studier eller i arbete.

Civilsamhällets engagemang spelar en viktig roll för att inkludera alla och har inte minst varit en framgångsfaktor i frågor om etablering av och boende för nyanlända. Arbetslösheten på Gotland har varit bland de lägsta i landet, vilket underlättat inkludering på arbetsmarknaden, men utmanas av ekonomiska effekter på grund av åtgärder för att förhindra smittspridning under covid 19-pandemin. Samtidigt kvarstår flera utmaningar kring utanförskap och sociala riskfaktorer.

Det sistnämnda har blivit än mer aktuellt till följd av pandemin under 2020, som inneburit ett hårt slag mot den fria rörligheten och satt fokus på sårbarheten i globalt integrerade produktionssystem och försörjningskedjor.

Gotland är Sveriges mest företagsamma region och har näst störst andel kvinnor som driver företag. Gotland har dock låg bruttoregionprodukt och låga inkomster jämfört med andra regioner, vilket ger lägre skattekraft och sämre förutsättningar för välfärd. En successiv utveckling och hållbar förnyelse av näringslivet samt vidgning av företagens marknader nationellt och internationellt har potential att stärka Gotland i detta avseende.

Många branscher präglas av stor säsongsvariation. Pandemin har pekat på sårbarheten i det starka beroendet av besöksnäringen. Den har samtidigt visat på värdet av en hög självförsörjningsgrad inom vissa områden, till exempel livsmedel och accentuerat betydelsen av de gröna näringarna.

För att klara sin försörjning och den globala konkurrensen behöver Sveriges regioner vara attraktiva för företag och människor. För Gotlands del handlar det bland annat om att ha arbetskraft med rätt utbildning och kompetens, tillgång till bostäder samt en god transportinfrastruktur och en väl utvecklad digitalisering som knyter ön närmare sin omvärld.

Tillgången till högre utbildning och forskning vid Uppsala universitet på Gotland är mycket värdefull, inklusive universitets internationella kontaktnät. Även högre utbildning och arbetsmarknad blir allt mer global. Det kräver initiativ som aktiverar möjligheterna att via distans även nå marknader utanför regionen. Våra företag måste ha tillgång till talanger från hela världen och våra framtida talanger måste kunna verka i globala företag samt utbildningsplattformar.

Det uppkopplade Gotland ligger väl framme för att attrahera fler platsoberoende verksamheter. Samtidigt kan digitaliseringens möjligheter utnyttjas mer i de gotländska företagen och i offentliga verksamheter. Gotlands tillgång till spetskompetens och en robust digital infrastruktur är och kommer fortsättningsvis att vara en av de viktigaste faktorerna i det gotländska samhällets utveckling och konkurrenskraft. Det förutsätter också en stabil elförsörjning.

Digitaliseringen främjar framväxten av nya produkter, metoder och arbetssätt. Den digitala utvecklingen har stor betydelse även för ökad tillgänglighet och effektivitet inom exempelvis välfärdstjänsterna. Samtidigt måste hänsyn tas till att inte alla kan delta i det nya digitala samhället. Samtidigt kan digitaliseringen innebära att befintliga verksamheter och arbetsuppgifter förändras eller fasas ut.

Digitaliseringen ställer även nya frågor kring demokrati, delaktighet, sekretess, informationssäkerhet och äganderätt till data, som behöver hanteras. Utvecklandet av tekniken och dess tillämpningar genomsyras av ett högt kunskapsinnehåll och är beroende av kvalificerad arbetskraft, som till stor del är globalt rörlig.