Inriktning:
Skydda och förstärk tillgången till yt- och grundvatten
Tillgången till dricksvatten i tillräcklig kvantitet och av godtagbar kvalitet är en av de viktigaste förutsättningarna för det gotländska samhället. Det är en förutsättning för att bostäder och verksamheter ska kunna fungera och att nya ska kunna etableras. Vattentillgången är av stor betydelse för lantbruket och för självförsörjningsgraden av livsmedel. Läs mer...
Det är således en strategisk resurs som behöver säkras för en fungerande vardag, med beredskap att hantera såväl längre perioder av torka som lokala översvämningar och stigande havsvattennivåer. Hanteringen av dricksvatten, spillvatten och dagvatten måste vara hållbara samhällsfunktioner med hög krisberedskap, vilket också ställer krav på utbyggnaden av vatten och avlopp.
Gotlands särpräglade geologi och hydrologi skapar särskilda utmaningar gällande tillgången till vatten av god kvalitet. Grundvattnet är sårbart och känsligt och behöver skyddas mot såväl föroreningar som överutnyttjande. Åtgärder som stärker landskapets vattenhållande förmåga, som bildandet eller återskapande av våtmarker, bidrar till minskad övergödning, bättre vattenkvalitet och ökar samhällets anpassning till ett förändrat klimat.
Att ta vara på och hushålla med dricksvattnet är viktigt, liksom att rena vatten efter användning. Havsvattnet ger möjlighet att öka tillgången, men till en högre kostnad. För att komma tillrätta med såväl grundvattenproblematiken som vattenförsörjningen behövs ny teknik och innovation samt ett stärkt samarbete mellan berörda myndigheter. Det krävs också betydande investeringar.
Ställ om till hållbar konsumtion och produktion baserad på cirkulär ekonomi
En övergång till cirkulär ekonomi krävs för att minska utsläpp, avfall och uttag av ändliga resurser. Samtidigt är det en möjlighet till innovation, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och fler jobb. En cirkulär ekonomi bygger på att sluta kretslopp, vara resurseffektiv, återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs. Läs mer...
En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är hållbara och återvinningsbara, där icke förnybara alternativ successivt ersätts med förnybara. När varor återanvänds eller på annat sätt får längre livslängd undviks negativ miljöpåverkan från tillverkningen av nya, liknande varor. Det är också nödvändigt att se till att ämnen som kan vara giftiga för människor och miljön inte sprids. Tillsammans med en bättre kretsloppsanpassning i flöden av näringsämnen mellan land och stad finns goda förutsättningar att gynna såväl ekonomi som miljön.
Deponeringen av hushållsavfall har minskat kraftigt de senaste decennierna, framför allt genom en ökad energiåtervinning. Materialåtervinningen och den biologiska återvinningen ökar, biogasproduktionen är omfattande, men fortfarande finns stort utrymme för förbättringar. En hög andel energiåtervinning i kombination med stigande avfallsmängder betyder att råvaruuttaget fortsatt är betydande. Återanvändning skulle spara avsevärda resurser. I produktionen finns därtill ett stort kvarvarande beroende av ändliga råvaror samt utsläpp av näringsämnen, kemikalier, partiklar och klimatpåverkande gaser till mark, luft och vatten.
Bedriv ett hållbart brukande av skog, mark och vatten och säkra den biologiska mångfalden.
Stabila ekosystem är en förutsättning för hållbara samhällen. Idag är utmaningarna globalt och nationellt att hejda förlusten av biologisk mångfald och återskapa hållbara ekosystem som också klarar av att försörja en växande befolkning. Miljöarbetet och engagemanget på Gotland är omfattande, men fortfarande är det lång väg kvar för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Läs mer...
Utvecklingen är densamma över hela Sverige. Odlingslandskapet är format av de gröna näringarna och hävden har historiskt påverkat den biologiska mångfalden. Idag minskar mångfalden i jordbruks- och skogslandskapet. Samtidigt kan rätt typ av jordbruk vara en del av lösningen, då ett hållbart brukande är ett av de viktigaste verktygen för att långsiktigt kunna bevara natur- och kulturvärden.
För Gotland som ö är Östersjöns tillstånd avgörande. Öns gröna näringar måste ha förutsättningar att utvecklas, samtidigt som unika natur- och kulturarv ska förvaltas. En god bebyggd miljö genom fysisk planering är en förutsättning både för natur- och kulturmiljön och för en hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar behöver lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. För att spara och kunna använda vatten i odlingslandskapet behövs åtgärder som till exempel bevattningsdammar.
