Jämställdhet och barnens rätt till en trygg uppväxt är särskilt prioriterat för en hållbar utveckling för Gotland. Barn och unga behöver få förutsättningar att utvecklas till trygga individer som aktivt kan ta del i samhällsutvecklingen. Vi måste därför värna barns rättigheter. Barnen ska bli lyssnade på och barnets bästa ska alltid vara utgångspunkt i beslut som rör dem.

Jämställdhet är en förutsättning för en demokratisk utveckling och en hållbar regional utveckling. För att kvinnor och män ska uppleva en region som attraktiv krävs jämställda villkor och möjligheter för alla att använda sin kapacitet, kreativitet och kompetens. Jämställdhet är också en mänsklig rättighet som ska genomsyra alla sektorer i samhället.

I såväl teori och praktik finns stöd som visar att tillväxt och jämställdhet förstärker varandra och främjar tillväxt genom att öka tillgången på arbetskraft, att humankapitalet används effektivare, öka effektivitet och lönsamhet i organisationer, fördjupa demokratin och ökar det sociala kapitalet, samt att öka innovationsförmågan och samhällets resiliens.

Gotlänningarna bor över hela ön, i samtliga 92 socknar. Den geografiska strukturen med 92 socknar är viktig för Gotland. Den lokala identiteten och stoltheten är stark och har genom alla tider sammanfört och mobiliserat människor på ett framgångsrikt sätt. Gotland är hem för runt 60 000 gotlänningar och 58 procent av befolkningen bor utanför Visby.

Det finns också många deltidsboende vars hjärta bor på Gotland. På Gotland är Visby dominerande som tätort med en befolkning på cirka 25 000 invånare, de näst största tätorterna är Hemse med drygt 1700 invånare och Slite med drygt 1500 invånare.

Sedan ett tag tillbaka används begreppet landsbygder istället för landsbygd. Det synliggör på ett nytt sätt bredden och den stora variation som de olika landsbygderna har. De svenska landsbygderna ser ut på många olika sätt beroende på om du är i norr eller söder, så också på Gotland. Även om avstånden är korta på Gotland så finns det skillnader i förutsättningar som behöver beaktas.

Region Gotland arbetar med flera strategier för att säkerställa god service och en hållbar utveckling över hela Gotland. I strategin ”Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland” beskrivs hur det framtida offentliga serviceutbudet ska utformas.

För närservice finns åtta serviceområden med de större orterna, med mer än 750 invånare, som utgångspunkt. Två av dessa områden, Storsudret och Östergarnslandet, saknar dock ett större centrum och har därutöver en stor andel delårsboende.

Gotland ligger långt framme med att bygga ut den digitala infrastrukturen, vilket ger boende och företagare stora möjligheter att tillgodogöra sig service digitalt. För fortsatt god inomregional balans är det viktigt med en god demokratisk dialog över hela ön och att det finns förtroende hos både den lokala och regionala nivån kring långsiktigt arbete med landsbygdsutveckling. Gotland är känt för sitt framgångsrika sätt att arbeta med platsutveckling som kännetecknas av att människor över hela ön har ett stort engagemang för sin plats och dess utveckling.

Definitionen av hållbar utveckling är enligt Brundtlandrapporten, En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Att arbeta för ett hållbart Gotland, nu och på lång sikt, är särskilt viktigt för de som är unga idag och för kommande generationer. Barnperspektivet är tydligt och det ansvar vuxengenerationerna har är stort, sett mot de utmaningar världen och Gotland står inför.

År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som innehåller de 17 globala målen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. En annan viktig internationell överenskommelse är Parisavtalet. Avtalet innebär att världens regeringar åtar sig att tillsammans arbeta för att begränsa klimatförändringarna till maximalt 2 graders temperaturhöjning och vidta åtgärder för att helst klara 1,5 grader.