Genomgående perspektiv för en hållbar utveckling

Genom att arbeta för en hållbar regional utveckling på Gotland bidrar vi till att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. En annan viktig internationell överenskommelse är FN:s Parisavtal, med åtaganden om att begränsa klimatförändringarna till maximalt 2 graders temperaturhöjning och vidta åtgärder för att helst klara 1,5 grader.

För ett hållbart Gotland behöver vi se till att utvecklingen sker inom ramen för vad jordens resurser och ekosystem tål. Vi behöver tillgodose alla människors grundläggande behov och säkerställa de mänskliga rättigheterna. Vi behöver en tillväxt som sker på ett balanserat sätt i nyttjandet av resurser, men också säkra att de offentliga finanserna är hållbara över tid.

Hållbarhet handlar om ansvar för kommande generationer. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Att arbeta för ett hållbart Gotland, nu och på lång sikt, är särskilt viktigt för de som är unga idag och för kommande generationer. Alla måste omfattas av och delta i omställningen. Det ansvar vuxengenerationerna har gentemot kommande generationer är stort, sett mot de utmaningar världen och Gotland står inför.

För en hållbar utveckling är demokrati både ett mål och ett medel. Mänskliga rättigheter är en förutsättning för hållbar utveckling. En grundläggande princip i Agenda 2030 är åtagandet att ingen ska lämnas utanför – vilket är precis vad mänskliga rättigheter handlar om. Mångfald och olikheter är en resurs för Gotlands utveckling. Ett attraktivt Gotland, nu och i framtiden, är en plats där alla – oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder – har samma möjligheter och rättigheter och där alla invånares förmågor ska tas tillvara utan att någon person eller grupp blir diskriminerad.

Delaktighet och inflytande är avgörande för att vi som individer ska förstå, vilja och kunna bidra till en hållbar utveckling. Vägen mot en hållbar utveckling är full av målkonflikter. De behöver lyftas upp och avvägningar göras av demokratiskt valda församlingar i ett rättssäkert samhälle.

Vår regionala utvecklingsstrategi syftar till en hållbar regional utveckling, därför är FN:s globala mål något vi relaterar till i det regionala utvecklingsarbetet. Barnperspektivet, jämställdhet och ett geografiskt perspektiv är beståndsdelar i hållbar utveckling, framför allt sett till social och ekonomiskt hållbarhet. Med hållbar utveckling som ram har vi särskilt beaktat dessa frågor.

Det finns fyra grundprinciper i Barnkonventionen som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Från 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag.

Jämställdhetsintegrering innebär kort att jämställdhetsperspektivet ingår i allt beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet, för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.

Det finns territoriella skillnader på Gotland och det är därför relevant att prata om landsbygder i plural. Det synliggör bredden och variationen som olika bygder har. Det som skiljer landsbygderna åt är demografi, avstånd, närhet till service, natur- och kulturlandskapet med mera. Även om avstånden är korta så finns det skillnader i förutsättningar som behöver beaktas. Också i Visby finns geografiska och socio-ekonomiska skillnader mellan stadsdelar som behöver beaktas. I den regionala utvecklingsstrategin använder vi begreppet hela Gotland för att tydliggöra att det handlar om att hela Gotland ska utvecklas.

Region Gotland har beslutat att landsbygdssäkra alla politiska beslut som fattas genom att analysera effekterna för landsbygderna. Syftet med landsbygdssäkring är att på ett medvetet och systematiskt sätt beakta landsbygdernas särskilda förutsättningar. Det finns ingen vedertagen nationell definition av begreppet landsbygdssäkring.